Full i fan - klubben

Idag lånade jag Kikki's hoppsadel eftersom from idag ska RallyKalle börja att travas 3-4 min/dag - OCH DET TACKAR JAG GUDARNA FÖR.. Vet inte hur många gånger jag var på väg av; eller hur många ggr jag legat och sprattlat i grusen OM jag  hade ridit barbacka.

Red ihop med andra för första gången på väldigt länge.. Kikki på sin unghäst BG o Frejsan på Valencia (3-åringen)
Testade att skritta fram på grusvägen.
Va säger man??:P Alco o jag intog åkern med stormsteg på hemvägen..  O sedan gick det inte att skritta. Laddade för luftsprång om jag höll emot på tygeln.
Kom slutligen indansandes i paddocken ( får rida på stooora volter = alltså följer jag paddocken längs staketet typ)
Var rädd för sig själv.. Allt och inget.. Dansade, små hoppade o studsade. Reste sig när Valencia kom nära o sög fast i bettet GÅNG PÅ GÅNG..
Fixade seriöst inte min fjant på vanligt bett i paddocken idag ens:O Sånt som att bita fast i bettet brukar han inte ta sig för.. Tänk om man ridit ut:/
Upplever inte att jag sitter bättre i en hopp än i en dressyr.. Men vad gör man? Sitter ju bättre än vad man gör barbacka iaf och tuggade som sagt inte grus en gång även om det var bra nära flera gånger.
Han lurade mig HELA passet för så fort jag kunde andas ut o slappna av kom nästa påhitt.
Det var som Freja sa: "Var gång jag tittade på er Linda så hade Alco ngt fuffens för sig!! Hoppar han inte i luften blir han rädd för ngt som inte finns"
Tror han står i hagen hela dagen o planerar vad han ska hitta på med härnäst;)

Ja han håller iaf min balans i någorlunda form *fnissar*


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0